Amatörfotografklubben har ett relativt stort och välskött bild- och dokumentarkiv. Samlingen var deponerad till Fotomuseet från år 1986 men klubben skötte om samlingen, katalogiserade och digitaliserade den. År 2024 var i samlingen ca. 6400 bilder då de tillsammans med dokumentarkivet donerades till Finlands fotografiska museum. En del av bilderna är införda i en onlinedatabas. Dessutom har klubben en hel del dokument i sitt arkiv – bl.a. nästan alla mötesprotokollen.
Amatörfotografklubbens unika arkiv
(texten var publicerat 2003)
Arkivet är klubben minne. Ända sedan begynnelsen 1889 har AFK byggt upp ett arkiv av bilder och skriftliga dokument som på ett unikt sätt speglar inte bara amatörfotografins historia utan till viktiga delar också fotografins allmänna utveckling i vårt land under de gångna åren.
Tanken med bildsamlingen var i början att skapa en kollektion som kunde visas som lärorika exempel på goda bilder. Bilderna bands in i album. Alla har inte bevarats. Idag har vi kvar cirka 120 av de här fotografierna försedda med klubbens gamla stämpel. Sedan klubben skaffat en skioptikonapparat kom också diapositiven med i arkiveringen. Det gällde i regel på svartvita negativ baserade dior som hade visats i klubbens tävlingar. Också i fortsättningen har det till stor del varit framgångsrika tävlingsbilder och utställningsbilder som arkiverats. En tävlingsform på 1930-talet var supétävlingen, där segraren fick en supé och klubben fick den vinnande bilden.
År 1934 köpte klubben största delen av Wladimir Schohins efterlämnade autokromer, alltså färgdiapositiv på glasplåt från 1900-talets början. Samlingen är mycket fin, också internationellt sett.
I samband med jubileumsutställningar och andra utställnigar sedan 1960-talet har vi kommit i kontakt med gamla medlemmar och deras anhöriga, som donerat bilder till arkivet. Den aktiva kontaktverksamheten fortsätter. Tips från klubbens medlemmar om gamla AFK:are och deras bilder välkomnas alltid av arkivarien. Minst lika viktig som spaningen efter gamla bilder är arkiveringen av representativa exempel på de idag aktiva AFK:arnas produktion. Arkivet önskar sig goda bilder, gärna sådana som deltagit i klubbens tävlingar eller utställningar, samt verksamhetsbilder. Eftersom arkivet inte har obegränsat med utrymme till förfogande, måste en viss gallring ske vid arkiveringsbesluten. Också bildernas arkivfasthet är en synpunkt som måste beaktas.
Arkivet hoppas på en positiv inställning då det begär bilder av medlemmarna. Om man har skapat en lovande bild är det skäl att med detsamma göra fler än en prima kopia av den. I arkivet är bilden bevarad i gott sällskap och god miljö. Erfarenheten visar hur lätt bilder i privat förvar kan skadas eller försvinna under tidens gång. Arkiveringen påverkar inte upphovsrätten till bilden, om det inte har avtalats särskillt om saken. Katalogiseringen av bildsamlingen inleddes 1973 av den dåvarande arkivarien Bert Carpelan. Idag har katalogiseringen nått fram till färdigställandet av en arkivdatabas, där data om bilderna ingår i sökbar form. Till databasen ansluter sig också digitala bildfiler över flertalet arkivbilder. Bilderna kan snabbt fås fram i bildskärmen och om så önskas printas ut. Härigenom minskar behovet av slitande fysisk hantering av orginalen. Arkivet innehåller också skriftliga dokument om klubben. Viktigaste är en nästan obruten protokollserie från 1889. Protokollen ger en bild av vad som tilldragit sig i klubben i form av möten, tävlingar och utställningar.
Under de senaste decennierna har protokoll inte förts på klubbens allmänna möten, utom givetvis årsmötena. Styrelsens beslut antecknas i arkiverade protokoll. Också medlemscirkuläret arkiveras och dess årgångar ger en krönika över de senaste årtiondenas verksamhet. Den som vill ha en sammanfattning av AFK:s historia under de första hundra åren kan gå till Bert Carpelans historik i klubbens 100-årsjubileumsbok, som säljs av klubben.
Till arkivet räknas också det bibliotek av böcker och inbundna tidskriftsårgångar som klubben började samla genast från starten. År 1910 hade klubben redan cirka 300 böcker. År 1930 gavs en stor del av böckerna till Tekniska högskolans bibliotek – som sedan brann upp i ett bombardemang under vinterkriget. Idag har vi kvar cirka 40 av de gamla böckerna i Finlands fotografiska museum där klubbens arkiv är deponerat.
Kort om fotografen Alfred Nybom och om hans verksamhet i Berlin under början av seklet samt några bilder av Gunnar Lönnqvist.
Klubben har en i finländska förhållande betydelsefull samling autokromer, dvs. tidiga färgdiapositiv. Autokrommetoden offentliggjordes sommaren 1907 och autokromerna blev genast en stor succé världen över.
En artikel om Valborg Sundwall som var aktiv i klubben på 1950-talet.
Senare delen av 1930-talet var en aktiv period i AFK med en hel del tävlingar som programnummer. Några av de mera avancerade fotografer som deltog i dessa var Miliam Malmelin, Othmar Nyblin och Georg Tschernochvostoff.
Något om klubbens pokaler och medaljer.
Du kan nu bekanta dig med AFK:s äldsta protokoll på nätet. De ursprungliga protokollen är här så som de har skrivits, deras språk har i regel inte ändrats. Förutom protokollen finner du här också andra dokument som vi har ansett vara intressanta.
